Besviken.

Besviken är bara förnamnet.
 
Tävling i vännäs som resulterade i att ja utgick i 90(!!!!!!) cm. Ska berätta varför.
 
Guusje kändes superfin när ja red fram, stadig lugn å liksom med på mina hjälper. Kommer in på framridningen och de går riktigt dåligt. Får känslan av att hon inte alls svarar framåt vilket resulterar i att ja hamnar i en bekväm galopp å sitter sen å fipplar i henne.
Går till vad ja trodde ingången till banan, de stod en tjej framför mig så tror att hon är före mig. Hör sen att dom ropar in mig, får veta att ingången är åt höger...Snygg. blev lite stressad men gjorde ingen större grej utav de.
 
Lägger upp en högre växel och när ja vänder upp mot 1an dör hon av, går på med skänkeln men hon trycker bara emot och stannar tillslut ca 5 m innan.
Gör ingen stor grej av de och tar om. Likadant och drnna gång stannar hon typ 10m innan. Jag utgår.
 
Hon är ju kollad. Så ja tror att hon nu har kommit på en grej. De låter så enkelt när folk runt mig säger "kämpa, ni kan blablabla" ja självklart. men min hoppglada häst stannar 10m ett hinder på typ 80cm. Jag tror att hon nu ha kommit på en sak. Och de gör mig orolig. Ju mer ja går på henne desto mer bromsar hon upp, va ska man göra när en häst på 600kg inte vill gå fram? man har ju inte alltför mkt att säga till om helt enkelt.
 
Jag lägger nog tävlingskläderna på hyllan och tar hjälp av någon kunnig istället. Jag känner inget sug efter att tävla just nu. Men ja vill ändå att G ska få rutin. 
 
Vet inte va mer ja ska säga än att ja är ruskigt besviken.

Kommentera här: