<3

Ja, egentligen har jag ingenting att skriva om, så vrf ens skriva ett inlägg? ja jag vet inte..Livet har stannat till och jag känner mig så sjukt hjälplös, Det går så snabbt att riva ner väggen men så jäkla svårt att bygga upp den igen.
Jag har sovit fruktansvärt dåligt inatt, har varvat mellan att vrida mig och gråta. 
Egentligen är jag inte sugen alls på att tävla i helgen, men livet måste gå framåt, Min fina häst ska inte bli lidande. Jag hoppas helgen gör så jag får fullt upp så jag får annat att tänka på, umgås med mina fina stallkompisar! 
Vill rikta ett stort tack åt min vän Linn som har ställt upp och tagit hand om L, och som även ska göra det nästa vecka!
Jag är så glad att få vara omringad av underbara vänner!
 
Jag måste bara få gråta lite först..
 

Is it my fault?

 
Försöker sova men det går inte, hjärnan går på högvarv, jag blundar och går igenom vår sista tid tsm,öppnar ögonen och kollar nedanför sängen, Ingen Jackson.. Tänk om jag hade gjort det annorlunda, hämtat hem honom efter jobbet igår som det var tänkt.. Jag har gråtit så mkt att hela jag känns som en degklump, huvudet dunkar och ögonen är alldeles torra. Jackson vart påkörd, och förhoppningsvis slapp han lida.
Jag hade bestämt mig för att behålla honom. Han var min. Min första alldeles egna hund..
 
Sov gott min ängel, jag kommer aldrig någonsin att glömma dig, jag älskar dig, då, nu och föralltid! <3
Det är såhär vi minns dig, alltid glad!